Uri Geller - a bibliography - homepage


Sökaren - 1978   No. 2




Stanley Krippner

amerikansk parapsykolog berättar om healing, hypnos och Uri Geller



Uri Geller

Vad anser du om Uri Geller?  År han äkta?

- Vi vet ännu inte tillräckligt för att kunna göra en säker bedömning.  Geller är inte positiv till att arbeta tillsammans med vetenskapsmän.  Ännu finns nog inte så vårst mycket laboratoriebevis för hans förmåga, fast jag är mycket öppen, när det gäller honom.  Men det är en skam, tycker jag, att han inte är mer villig att samarbeta med vetenskapsmän.  Vid tre tillfällen har han lovat att komma till Maimonides Medical Center för tester.  Men inte någon gång har han dykt up.  Detta är mycket olyckligt, för vi hade tänkt ut experiment med så sträng kontroll att illusionister inte hade kunnat göra något under de betingelserna.  Illusionisten James Randi, som är en av Gellers hårdaste kritiker, kom till Maimonides, och han kunde inte göra några trick där.  Så om Geller hade ställt upp hos oss, så hade han övertygande demonstrerat paranormal förmåga om han så bara hade klarat ett enda av proven.

- Starkast intryck av Gellers samarbete med vetenskapsmän gör, tycker jag, hans demonstrationer för parapsykologen W. E. Cox.  Hos honom uppges Geller ha böjt nycklar, medan Cox höll i dem; han fick även igång en klocka, som Cox hade stannat med hjälp av en aluminiumremsa i urverket.

- Sedan inbjöd Cox Geller till flera experiment, eftersom vetenskapliga experiment behöver upprepas innan bestämda slutsatser kan dras.  Men Geller svarade inte ens på Cox' brev!  Jaf tror inte att Geller är så användbar för vetenskapen, eftersom han inte tycks vara intresserad av ventenskapligt förfarande.  Så jag tror att vi bör studerea andra psykiker, som kan göra lika interessanta saker som han men är mer villiga att samarbeta med ventenskapsmän - exempelvis Ingo Swann, med vilken Russell Targ och Harold Putjoff har gjort många fler, och mer interessanta, experiment än med Geller.  Det finns mycket litet pengar inom parapsykologin, och det som finns bör användas på bästa sätt, bl.a. för studium av personer med vilka man kan göra vetenskapliga undersökningar.

Vad anser du om boken The Geller Papers, där flera vetenskapsmän redogör för experiment med Geller?  (Se Sökaren 9, 1977!)

- The Geller Papers är en populär bok, inte en vetenskaplig avhandling.  Den uppsats av Cox som jag nyss nämnde, finns med i The Geller Papers, men den var ursprungligen publicerad i en vetenskaplig tidskrift.  De flesta av de andra uppsatserna är inte tillräckligt detaljerade för att man skall kunna fullständigt förtå hur experimenten har utförts.  Mitt förslag till dem som medverkar i The Geller Papers är att de utarbetar tillräckligt detaljerade redogörelser och publicerar dem i vetenskapliga tidskrifter.  Då får vi bättre möjligheter till bedömning och jämförelser.  Inom vetenskapen bör man inte publicera forskningsesultat i populär form, innnan de läggs fram i en vetenskaplig tidskrift.

Är inte heller Puthoffs och targs uppsats, som publiccerades i den engelska tidskriften Nature tillräckligt detaljerad?

- Nej, det är den inte.  Jag förstår inte varför Nature publicerade den.  I en parapsykologisk tidskrift skulle den aldrig ha kunnat bli införd.  Den innehåller helt enkelt alltför få detaljer om de tre telepatiexperiment som gjordes; där finns exempelvis ingen fullständig beskrivning av experimentrummet.  resultaten av ESP-proven vid SRI gör inte starkare intryck än de resultat som vi uppnått med många försökspersoner som gissat rätt bild i 8 fall på 8 försök.  Våra undersökningar publicerade vi i flera vetenskapliga tidskrifter med så utförliga detaljer att andra laboratorier kan upprepa experimenten.  Därefter skrev vi en populär bok om vårt arbete, Dream telepathy.

Anser du att illusionisten Randis kritik i boken The Magic of uri Geller är relevant?

- Nej, Randi är ingen vetenskapligt tränad observatör.  Han redogör inte korrekt för fakta.  Han riktar många osanna anklagelser mot Targ och Puthoff, vilka de båda forskana sedan har svarat på.  (Se Sökaren 2, 1977!)  Jag tror att Randis bok innehåller fler fel än något annat arbete jag läst i ämnet parapsykologi under senare år.  Når Randi arbetade med boken, skrev han en historia - som han också har upprepat i andra sammanhang - om hur han besökte Maimonides för flera år sedan, medan jag var chef för drömlaboratoriet.  Randi påstod att han där hade sett en flicka som kunde läsa med bindel för ögonen och att han visat hur hon hade kikat under bindeln.  När jag fick reda på detta, skrev jag till Randi och förklarade att en sådan flicka aldrig hade testats vid Maimonides.  Vi hade en lång brevväxling.  Till slut retirerade han och uteslöt omnämnandet av Maimonides från sin bok, strax innan den skulle tryckas.  Det visade sig att han hade sett denna flicka i ett annat laboratorium i en helt annan del av New York City.  På grund av minnesfel eller förväxling eller av mindre etiska skäl hade inte Randi korrekta fakta i det fallet.  Det Säger en del om hans ringa tillförlitlighet.  Både Geller och Randi är tydligen mer interessarade av berömmelse och pengar än av vetenskap.  De är professionella underhållare, och jag tror att de gläder sig åt den publicitet som de ger varandra.

Det finns ju mycket gissningar i Randis bok.

- Ja, mycket gissingar, och få fakta.

Vad anser du om Dr Hanlons kritik?

- Når man läser Hanlons artikel i New Scientist, där han angriper Targs och Puthoffs Geller-undersökningar, finner man att han gör påståenden som inte överensstämmer med fakta.  Men naturligtvis kunde Targ och Puthoff ha undvkit mycket av detta, om de hade beskrivit sina experiment mer i detalj.  Det värsta i Hanlons artikel är iden att Geller kan ha haft en miniatyr-radiomottagare insatt i någon av sina tänder.  Om den möjligheten informarades Hanlon av Targ och Puthoff, vilka upplyste honom om att de vidtagit åtgårder mot detta, eftersom de vistte att Uris vän dr Andrija Puharich hade uppfunnit en sådan miniatyrapparat.  Men Hanlon nämner inte att Targ och Puthoff hade diskuterat denna möjlighet med honom och talat om att de skydatt sig mot den.  Jag anser att detta är ett oetiskt handlingssätt av Hanlon.

- Geller är inte bra, men de flesta av hans kritiker är ännu värre!


© Stanley Krippner - Reproduced with permission